När man är nere, ledsen, orolig, stressad, egomästrande, prestigenervös, prestationsångestladdad, självföraktsegohatcentrisk... orden kan bli hur långa o många som helst... och det spelar ju ingen roll egentligen vad man kallar det...
men när man blir "existens-skitnödig" på något sätt tycker jag man SKA lyssna på:
Tadammm!
Reggae
denna musikstil som med:
-sitt calypso och mento inspirerade "rock-steady-tung-gung" i baktakt...
-sina vackra, "mystic-soul-fulla", ofta rätt vemodiga melodislingor...
-och sina texter fyllda av socialt patos och kärlek till mänsklighetens svagheter likaväl som till gudomligheten Jahs allstädesnärvarande existens...
Ja reggae; som med allt det verkligen KAN:
-förändra ett sinnestillstånd på en kvart
-få en att gråta... tillsynes helt utan anledning ELLER med känslan av ÄNTLIGEN...
-få en att skratta som vid intag av någon artificiell prana...
-få den mest stiffa IT-konsulten att dansa som om denna dagen var den sista...
-få hela den dysfunktionella familjen Reinholtz att enas för en stund...
-få proportionerna att landa!!!
En musikstil -som ju eg omfattar tiotalet genrer- och som ligger så långt ifrån:
den nordiska kylan,
den västerländska strävsamheten,
det gammeleuropiska allvaret och
den amerikaniserade ytligheten
man kan komma, men som taaaalar även till oss... vi "white-trash-people" från Babylon...
Ja, rasta-root-reggae-rytmerna talar till något i vårat innersta inre;
från nån gen; för länge sen glömd o gömd... från ett kollektivt undermedvetet... från en tid när prestige, nervositet, ängslan och oro "enbart" handlade om överlevnad; om jakt och flykt...
Marley himself blowing through the air i Dortmund... från den, vad jag förstått, legendariska Uprising turnen bara ett år före hans död i maj -81... natural mystc; min "theme song"...
Robert Nesta Marley; ikonen...
Och inte går de nya av för hackor heller... faktiskt ännu mer patosfyllda melodier och skönt, riktigt "existensskitnödighets-befriande-skönt" jäkla baktakts tung-schwung-gung!!!
Och mer finns det... så mycket mer.
Och när existensångesten lugnat sig... chillat ut... då kan man leva ett tag till i Babylon
manotantens strategier
fredag 19 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar