manotantens strategier

söndag 23 januari 2011

Jaha...

... de vart visst ganska "long time, no see" här.

Jag har försökt mig på att vara "duktig flicka" ett tag; inte lekt med någon dator alls, betett mig tämligen disciplinerat faktiskt, skrivit LPP:er och omdömen, städat förråd, heltidsjobbat, lagat mat (!), tvättat, terapimockat hage, burit torv o spån o hö och faktiskt försökt organisera mig. Visserligen misslyckats med det det sistnämnda i vanlig ordning, men ändå.

Och så har jag (alldeles, fullkomligt i strid med vår ansträngda budgets riktlinjer) spontaninvesterat i sprillans laptop och därmed rått bot på datorlösheten här. Dammsugarlösheten får vänta.

En ansenlig del av min vakna tid den här helgen har jag därför ägnat åt allsköns nätnörderier som facebooking och slösurfing och bloggläsning.

Jag har också fixat till några av mina egna påbörjade bloggposter och rensat bort annat. Försökt organisera och strukturera. Som jag brukar. När jag har tid och tillgång...
Tyvärr besitter jag ju alldeles för lite rensningsdisciplin så inläggen växer ofta okontrollerat i omfång i stället för att bli så där kortfattade och kärnfulla som jag hade önskat.
Tvärtom blir de. Långa, ordrika och svamliga. Oformliga.

Ja, de växer t o m ihop vissa av dem. Så har nu t ex inlägg nr två (-first love) i den där bloggutmaningen 30 days förvandlats till nr fem (-definition of love). Eller till båda två på en gång kanske eller ingetdera... det spelar ju ingen roll alls egentligen men inte är det o-r-g-a-n-i-s-e-r-a-t inte! Inte på något vis strukturerat heller.

Konstiga diktbitar som ideligen poppar upp i mitt huvud och som jag nu o då skriver ner och sparar som utkast har jag faktiskt lyckats rensa ut, tack och lov... men en och annan kortversion hängde sig envetet kvar. Ville ut, vägrade låta sig raderas.

Underliga "dagens tankar" som datumet gått ut på för länge sedan var inte lika envisa utan gick med på utplåning utan bråk faktiskt. Så nu är i a f min inläggslista ganska ren och städad. Lite kontroll och struktur ändå.

Jag har dessutom försökt mig på att än en gång ordna upp i fotokaoset men det kan jag verkligen inte påstå att jag lyckats med. Inte på det allra minsta lilla vis. Blir som vanligt bara värre när jag försöker så det gav jag upp utan vidare.

Får helt enkelt acceptera att det är sån jag är... roddig.
Jag är född roddig, som min mormor sa när hon städade farstuskåpet sitt.

4 kommentarer:

L8 sa...

Hmmm-gillar det där med diktbitar som ploppar upp, händer alltför sällan numera. Råddig är mitt förnamn,/L8

Irene sa...

Vad duktig du varit! Låter fantastiskt i mina öron. Hoppas jag också "drabbas" av lust att göra nyttiga saker. Jag gör allt jag ska i stallet, sen är energin (o lusten) slut...

Eva-Mia sa...

Du kan få min dammsugare om du vill för jag ska få pappas gamla, haha :)

manotanten sa...

L8; diktbitar kommer o går som de vill... så e de bara... samma me råddigheten... den rår man inte på

Irene; ja, samma m mig eg, stallet funkar o jobbet någorlunda men hemma är det kört... fick tvinga mig, pracka på mig disciplin... ett måste ibland

E-M; den tar jag gärna!!! =)

 
web statistics