Idag halkade vi omkull Mano o jag.
Blankis; osynlig under snön på vägen, inget fäste alls.
Men det gick bra, Mano la sig på sidan bara, så lugnt o försiktigt.
Både han o jag blev mest förvånade o undrade vad som egentligen hände och hur vi hamnade där på marken.
Japp
Ta tåget till stranden – krypavstånd från stationen
16 minuter sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar