Började för några dar sen och nu vill ALLA sticka och virka på fritids.
Jag måste beställa fler virknålar och mer garn.
Men det är fixigt och trixigt och själv har jag som sig bör blivit helt besatt och virkar själv även hemma. Virkar så handlederna svider. I timmar. Nätter.
Hur någon med normalt skapta handleder och fingrar över huvudtaget klarar av detta plågsamma hantverk mer än några dagar är för övrigt en total gåta.
Men det finns back on track handledsskydd...
Och kul är det!
Efter en blå boll och några frivirkningsprover gav jag mig på ett äpple och sen direkt på Mumin-amigurumin. Snart klar. Ska bara stoppas. Och monteras.
Nu virkar jag en frihands-Mårran! Helt utan mönster. Hon blir lite skev och verkligen 60talistisk så det räcker men vad gör väl det? Det är ju Mårran!
Kan bara inte sluta. Virkade till halv sju i morse... galet. Sjukt, ja.
Annars har vi kanske nåt att se fram emot nu, vi i 50-års åldern. Bara så ni vet.
manotantens strategier
lördag 18 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vad duktigt! Kul o bra för barnen!
Aha, garnträsket! Jag har allt det där, aguramiböcker, garn i säckar, virknålar, stickor, och handledskydd! Akta dig, det är värre än massor av andra beroenden. Man kan göra det gående oxå, t ex i tunnelbanan, o vid ratten i bilen, i sängen istället för alltmöjligt o faktiskt samtidigt (jag har gjort det, tungrullsaktigt). Men jag har nu äntligen tagit mig upp o ut, märker att jag varit hjärnkidnappad och inte sett min värld på gott o ont går jag nu omkring helt yrvaken. Så va roligt för dig! eller nåt......
irene; ja kul... men trixigt, ojoj
blipp; haha, ja, jag har ju förstått det att det kan bli ett svårt beroende... och jag känner redan abstinensen nu när jag inte har mer garn här hemma... men som tur är har jag eg för lite tid och för svaga handleder för att verkligen hamna i det där träsket nån längre tid... tror jag iaf, man vet ju aldrig...
Kul! Tror det där med kramp och värk går över med tiden, såvida du inte har fel grepp. Prova att hålla virknålen lite slappare och virka lösare.
ja det är nog så att jag håller i lite hårt, tror jag...
Skicka en kommentar