Duschcremen som skulle göra mig Happyful är slut sen länge nu och det var faktiskt ett bra tag sen jag torterade mina environger med "Ack Värmeland" och de andra chansonerna i min mollrepertoir.
Varför jag brutit denna min gamla, trogna vana att sjunga i duschen, det vet jag inte riktigt, men det är ju rätt synd, för med eller utan aromterapi så blir man faktiskt lite happy av att ha en badrumssession vemodskulande för sig själv.
Märkte det nu i kväll iaf. När jag tog ton.
Får väl ta upp den traditionen igen dårå kanske.
Endorfiner och dopaminer lär det ju vara ja... som frigörs och fixar dagen.
Grannskapet upplever knappast samma eufori men lite får de tåla, faktiskt.
manotantens strategier
tisdag 9 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Sångtips till duschen: "Det började med ett glas champagne....." o allt annat av Sarah Leander. Å så förståss "De fattigas piano" o Sådan är kapitalismen fungerar ju alltid som uppåttjack o så om det är riktigt eländigt "Vill ni se en stjärna, se på mig" Synd att vi inte bor grannar!
Ibland får man själv komma i första plats.
blipp; haha, ja då kunde vi sjunga duett genom ventilationshålen i badrummen... hmmm, sådan är kapitalismen tror jag har gått mig förbi... måste kollas upp
4U2; exakt, ibland måste man ta lite plats... speciellt om man, som jag, annars alltid är timid och försynt som ett annat rådjur bakom en gran
aha det var deen... sådan ääär kapitalisssmen ingen höööör en fattigs bön... kanske tar den i min nya repertoir
Skicka en kommentar