Värmeland, Hallelujah

Har en duschkräm som genom arom terapi vill göra mig, konsumenten, "happyful" och det har den faktiskt gjort nu flera gånger. Hela huset har nog hört det åxå för då, när "happyful" kickar in så sjunger jag som tele2 fåret...

Det börjar lite lätt med nån popslinga eller trall, men sen höjer jag volymen och tar några repetitioner av mitt glansnummer "Ack, Värmeland du sköna..." riktigt skön att sjunga med sina molltoner. Efter det blir det mer nordiskt vemod med min version av "Visa från Utanmyra" och sen är jag verkligen igång och "kular" friskt som en annan dalkulla.

När jag är trött på att kalla in korna övergår jag till ballader och då främst Leonard Cohens. "Chelsea Hotel" är en favorit och "Famous Blue Raincoat" en annan. Kan hela texterna. Kanske tar jag "Bird on a Wire" sen eller "If it Be Your Will" men där tryter textminnet och då slår jag till med en som jag kan åtminstone 5-6 verser av; Cohens "Hallelujah" mer känd genom Jeff Buckley och Rufus Wainright som gjort covers. Ett tiotal andra som gjort det åxå men inte lika kända kanske. Underbar text och fantastiskt vemod i melodin, skön att sjunga men det låter för jävligt, verkligen, när jag gör det och här känns det som aromterapi-ruset liksom klingar av och jag blir medveten om att familjemedlemmar o grannar snart kanske har hört mitt potpurri en gång för mycket... så då kular jag lite lätt bara medan jag kliver ur duschen och lämnar det akustiska fenomenet... badrummet.

Och happyful känner jag mig ändå faktiskt... sång frigör en massa endorfiner antar jag.