...med vinden i ryggen över Björköfjärden.
Är ju ingen seglare alls egentligen (mer skogsmulle, jag) men det finns "syner"...
det finns "visions"...
man behöver ha; liksom klistrade på näthinnan, för att klara av en eon av mörker o regn...
Vita segel mot en blånande fjärd är en sån...
Men jag är ju ett big fan av höst o regn o mörker
så jag klagar icke.
OCH...
Disco Dancers matte Irene har listat en intressant "15-boks-lista" nu med en hel del böcker jag skulle vilja läsa... om jag hinner och min återfunna läslust håller i sig nu när hösten snart är här.
3 kommentarer:
Jag blev lite deppig igår när jag förstod att sommaren är över. Brukar vara ute på sjön o ha det gott, besöka lilla Kornö, Malmön osv. Ingenting. Suck. Jag är inte ens brun...
Jag är likadan, ingen seglare, var gift med en R6a och sedan en Fingal, fint, vackert men instängt tyckte jag, men segel på näthinnan, att plocka fram som en sorts "andra bilder" när tunnelbanan känns för ofta, det är bra. Dessutom är det ju ljuvligt att vara på sjön nu, när det är svalt och mörkt på kvällen och man kan tända sin lykta och käka på sina kräftor och dricka på sitt dricka och vingla iland i kolmörkret och fnissa o hålla på....
Irene; ja, ni har ju en underbar skärgård ni med, där på västkusten!
Blipp; det är lyktan o maten o drickat och fram för allt det där vinglandet och fnissandet som gör't ju!!!
Skicka en kommentar