manotantens strategier

torsdag 18 mars 2010

Inputs

Här har det varits o konferensats i dagarna två. Minsann.
Riktig lyx det... inget som händer varje dag... inte varje vecka eller månad eller ens halvår heller.

Fullmatad nu av all input. På flera sätt.
Mentalt och intellektuellt förstås... och ja, även om mångt o mycket inte är några överväldigande överraskningar eller svindlande nyheter precis så rullar ju tanketågen in på lite andra spår än den vanliga turlistan... Och det i sin tur sätter fart på rallarna! De inre spårbyggarna, de som slumrar så tryggt där inne i tron att här har vi byggt tillräckligt med räls, här behövs inga nya sträckor inte...
Men joorå, lite nya spår vill vi ha där inne bland synapserna och kanske t o m en annan vidd än normala 1435 mm...

Men fullmatad rent fysiskt också... av all mat o kaffemackakaffekakakaffemackakaffekaka. Personligen älskar jag ju det... att bli matad, serverad, någon annan som fixar... så att ryska kocken "sljiper svuäära såu mjyket framfor borsjtjen"...

Tyvärr håller min kropp inte alltid med. Att sitta still så mycket och samtidigt proppa i sig något, mer eller mindre varannan timme... Nä, min kropp är inte byggd för sånt, min kropp är verkligen inte byggd för sån lyx.
Är man av bondesläkt, hälften martallssegt österbottnisk o hälften granitfast åländsk, då är man verkligen inte byggd för sånt...

3 kommentarer:

Sfinxen46 sa...

Jaha Konferens! Det vet man ju hur det går till på såna;) Ja jag har nog sett för mycket film;) Men som du sa att sitta still så länge är riktigt jobbigt.

Att bli serverad är ju trevligt men blev det bara mackor? Ja du fick i varjefall vila hjärnan från allt de vardagliga.

Saknat dig! Kram

Irene sa...

Jag gillar alla fikapauser, alla frallor, dammsugare, kokosbollar mm. För att inte tala om lunchbufféerna...
Trevligt också att bara luta sig tillbaka o lyssna. Men det börjar krypa i benen o kroppen efter ett tag. Så man "orkar" inte så länge med det livet. (Som tur är)

manotanten sa...

sfinx; vart god lunch också förstås o det var verkligen intressanta föreläsare hela tiden så eg kändes inte tiden lång alls men det är min mage som inte klarar så mycket mat o så mycket stillasittande samtidigt... blir totaluppblåst o däst o tur att jag har stallet varje vardagskväll så jag kom ut o rörde på mig...

irene; verkligen... jag älskar allt det där, underbart att bara bli matad o få en massa ny energi o nya tankar o ideer... men som sagt min mage min mage... stallet är räddningen
nu mår jag finfint igen o har fått i mig lite kvällsmacka t o m...=)

 
web statistics