manotantens strategier

tisdag 30 mars 2010

Ruggugg

Ättestupan har framstått som ett fullkomligt rimligt alternativ de senaste dagarna, ja veckorna kanske.
Har väl aldrig varit så rugguggig o rufstufsig o lomhörd o sjuuuuuk som nu.
Även om den senaste rugguggigheten alltid lär vara den som känns värst förstås så är det ju liksom det att jag inte är van att vara så här sjuk och definitivt inte så ofta, som i år.
Det stör mig riktigt ordentligt.

Borde ta tag i en helrenovering!
Rasrisken är överhängande; hela bygget står på sumpmark, rappningen har släppt i stora sjok, fönstren är lappade med pappskivor, takpannorna spruckna, läcker in, dörren glipar och går inte att stänga, vindstrappan knarrar oroväckande, köksluckorna hänger snett, öppna spisen ryker in och nere i källaren är det översvämning...
Trädgården ser inte mycket bättre ut den. Verkligen icke!

Det handlar om ytan som är skamfilad och dann förstås men det handlar om inre grejer också... fysiska och psykiska, själsliga.
Hela klabbet liksom.

Senaste fb statusen bestod av en lång lista med specialister jag borde uppsöka för att få någon ordning på mitt bygge. Allt; hår, tänder, öron, bihålor, ögon, hals, mage, rygg, höfter, knän, fötter, självkänsla, självförtroende, själavingar, förtroende för mänskligheten... allt har skavanker, allt behöver rustas.

Var börjar man?
Med finishen eller med fundamentet?
Utanpå eller innanför?

De flesta på fb, de som kommenterade, föreslog frisören som första anhalt. Känner man sig fin i håret är det mesta lugnt liksom. Ligger lite sanning i det... men tror ändå att förändringen måste komma lite som innifrån och då finns det metoooder; hypnotisören sa någon... Bacchus var ett annat alternativ som verkar lockande faktiskt men som är rätt kortvarigt ändå.
Bödeln tänkte jag men jag tror inte det finns några på eniro...
Eller jag vet att det inte finns några... se här...
(kan inte skärmdumpa jag ju)

Nåväl, går väl över det här med, som det mesta...

Schaman hjälper... kvällsgalopper på sviktig grusväg hjälper!

Och Thåströms gamla "fanfanfan" på volym 20 i Volvostackarn... Det hjälper!!!



8 kommentarer:

Rosa Grep sa...

Bödel kanske jag ska bli då, fast för vänner och bekanta blir det klart dyrare.

Låter som du ska riva hela bygget och starta på nytt, kanske en nippertippig, vårälskande, hästrädd, smutsrädd, storstadsmänniska som bara bara säger NEJ till allting. Låter läskigt.

Eller så får du gå till den sjäsliga frissan, den som reder ut de inre knutarna i håret. Fast bra musik räcker långt med.

Irene sa...

Allt blir övermäktigt ibland. När vårsolen börjar skina brukar krafterna o lusten komma. Pyssla med hästen o drick kaffe med gott tilltugg med goda vänner är saker som brukar funka! Hoppas du får en skön påskledigthet!

Sfinxen46 sa...

Stackars dig! Det brukar hjälpa men...
Ja ska kanske pröva den här låten då när, jag känner mig som du beskriver det;)
Annars så tror jag det är frågan ett virus som härjar här på nätet. Har hört att det bara blir fler och värre. Stäng ner Allt och koncentrera dig enbart på dig själv. Pyssla om dig själv, affirmera vackra tankar om dig själv och att du är hel och frisk osv. Vår hjärna är inte av denna världen. Man kan lura den till vad som hellst sägs det:
Lycka till och Friskna till.
Kram

Blipp sa...

De känslor Du beskriver tolkar jag som vårkänslor, är det inte samma skit varje år? Finns det ngn annan bot än vetskapen om att det snart blir höst igen? Det är iallafall det jag tröstar mig med, att njuta av att det snart blir September igen, bara ordet får det att pirra i magen. hoppas att du mår bra igen

manotanten sa...

jo du, rosa, bödel är nog ett framtidsyrke, finns inte överdrivet många... hittade dock ingen utbildning heller men förr var det straffångar som tvingades bli bödlar har jag hört... och man skar av dem öronen så att de inte skulle kunna rymma och börja ett nytt liv nån annanstans... alla visste vad em karl utan öron innebar... tror inte de fick någon utbildning eller så gick de som lärling hos den gamla...
nä, hellre bödel än nippertippig iaf... DET vore läskigt, ja
tror jag låter själsfrissan raka av allt hår... kanske örona ryker de med...

ja tack, kaffe med tilltugg! det är nog ett av de bästa tipsen, irene!

sfinx; vår hjärna är verkligen inte av denna världen, det är sant och man kan lura den hur mycket som helst... jag ska försöka, tack för peppen

samma skit varje år! så sant blipp, så sant som det är sagt... september, oktober och november är mina absoluta favoritmånader och våren är bara nippertippig o dum men i år har jag dessutom åkt på flera riktiga virushelveten som fått mig att däcka totalt... nu just nu i dag torsdag känner jag mig liiite bättre faktiskt... iaf så hör jag något på mitt vänsteröra för första gången på tre veckor typ... men hu vad jag hatar att va svag o sjuk... speciellt på våren... orkar inte vara arg då och det är ju min enda strategi för att överleva nippertippret o dammiga fönstren o krokusjävlarna...

Sfinxen46 sa...

Har en liten tröst att komma med. Har du haft ett riktigt "sjukt" år, så kommer det att ta 7 år till nästa gång, sägs det. Idag tror jag på det för jag har inte varit speciellt sjuk sen 7 år tillbaka, utom nu då, och upplever att det ena med det andra drabbar mig. Ja du vill inte veta. Det fortsätter nämligen!;(
Så hav förtröstan;) Kram

Anonym sa...

det stämmer nog det där, hoppas jag iaf för jag har inte heller varit sjuk el svag sen en influensa ganska exakt 7 år sen nu...
får tro på tillfriskning nu då och 7 goda år framför oss

mano

Anonym sa...

Takk for interessant informasjon

 
web statistics