Själens obotliga...

Här tänkte jag ju skriva nåt kvasifilosofiskt nu om vilken lättnad det ändå finns att hämta i konsumtion och shopping... Hur vi ofta köper oss fria från själens obotliga ensamhet, den där eviga, ni vet... Hur vi konsumerar oss loss från den boja "la route de la coeur" trots allt kan vara.

Tänkte ju skriva då hur jag, som inte finner nåt nöje i shopping alls, faktiskt går miste om nåt där!!! Att jag inte har den ventilen liksom...

Men jag lämnar det därhän, jag gör nog det... ändå.

Nänä, själv mår jag ju utmärkt nu när det är höst... men kom igen när det blir vår.

För då! Ja det är då jag skulle behöva kunna köpa mig loss från vanmakt och ångest....