Advent

Adventsstädat o pyntat på jobbet. Alldeles, alldeles i tid och alldeles som man ska. Alltså redan i fredags, så lagom sååå till första advent.

7 armade i fönstren och sånt där småkrafs som alltid finns i skåpen på offentliga institutioner.

Barnen pysslar med traditionsenliga stjärnor och hjärtan och korsstygn... och jag är så snäll så.

Men utmattad...

Städat i stallet också. Hämtade granris i pannlampornas sken i går... Till pynt som luktar så gott. För se, jag är alldeles blid och godhjärtad bland hästfolk med.

Hemma gapar fönstren dock ännu så tomma och stjärnelösa. På alla ställen i mitt liv klarar jag inte av att vara fröjdefull, inte på samma gång iaf.

Men jag ska, jag ska och utan att knota... promise.

Och bästa adventsfikat var hittar man det om inte på Statoil... min vän i nöden. Alltid där och alltid öppet. Deras bake-off version av den klassiska lussebullen slår alla andra i samma genre... konstigt men faktiskt alldeles, alldeles sant.