manotantens strategier

söndag 6 mars 2011

Bilder

I den här bloggens webbalbum finns redan nästan tusen bilder. 
Det verkar mycket, tycker jag, några är väl dubbletter och sådant jag ratat men i alla fall.
Många.
Jag blundade, scrollade och markerade bilder slumpmässigt. 
Det blev en bildkavalkad utan någon som helst inbördes ordning eller sammanhang och nu har jag försökt beskriva min dag och mina vardagstankar med hjälp av dem...


 Ja, jäklar vad vi stretat denna vinter, vi nordbor, vi luttrade stackare... jäklar vad vi stretat.

 Men i dag, på eftermiddan, efter den vilda skogsritten... när jag satte mig mot husväggen, där i solen...
med kaffe och macka och tidning och vårsug...
Ja, då var luften som sammet, som borstj med smetanaklick var den.

 Leverbiff timidda nee, jag var helt allen och ensam här hemma jag, vid middagsdags, så det blev mackor;
grovgrovt Roslagsknäcke, så hårt och skarpt och och rågigt motvilligt att det är som en kamp att äta det
men nästan övernaturligt gott med skinka o senap o små tomater med citronpeppar...
Och kaffe till, definitivt kaffe till.

 Men sen, ja sen kom ju mannen hem... trubaduren.

 Då är det liksom slut på friden...
Staten o kapitalet dryftas med brio och glöd...och vår mentala istid med.

 Så migsjälvet tog...

 sigsjälv en dusch...

Och ni kanske inte tror det men skorna står verkligen som i givakt där i hallen nu. 
Städade hela alltet idag faktiskt... men jag fuskade bra nog, det gjorde jag.


 Thunderbird i all ära men gammelvolvon har sina traktorfördelar.
Den har -peppar, peppar- rullat på hela vintern.
Startat trots minus 27 och inte hackat alls.
I dagarna är det dags för besiktning...
Be en bön.

 Man får inga biceps att tala om enbart genom bön.
Det har jag svårt att tro.

Konflikter och slitningar inom familjen; gammalt groll, spänningar, knutar, härvor
...så ihoptrasslade, oupplösliga. För evigt sammanskavda, svetsade, etsade.
Ja, sånt får man heller inga biceps av men kanske mentala muskler. Sega, hårda.

 Undrar vad Freud hade sagt om det... och om mina skumma drömmar?
En buss som jag aldrig hinner med (klassiskt), ormar i håret, gamla skåp som ska skrapas och målas, post it lappar som blåser iväg i en storm och som jag bara måste ha tag på (misslyckas självfallet med det), en konstutställning (igen) där jag smyger omkring och försöker undvika en efterhängsen man i beige överrock (talar med honom sen men jag minns inte om vad), återkommande spiraltrappan (fast nu inomhus tack och lov och inte så lång), en biljett i min jackficka, vet inte till vad...
Hade han sagt; Du bist nicht ganz richtig in das Kopf, kanske... ganz schlechte Potttrenung.
Sursigge.

 Eller hade han helt enkelt konstaterat att är man född loser... är man alltid en loooser.


Ja, Paul Klee... entartete Kunst, sa Hitler på den tiden det begav sig.
Länge har jag velat målamåla igen, på riktigt, men det finns liksom inte någon tidslucka i vardagen till det.
Jag skulle behöva dubbla verkligheter för att hinna med allt... eller trippla.

 Schaman bryr sig väldigt lite om Kunst men konster kan han minsann...
Ser trött ut på bilden men det är han långt ifrån.
Nänä, piggpigg och vårgalen... Både levade och capriole fungerar bra just nu.
Och bäst fungerar turbon.

 Dream on, fool... it aint gonna happen... 
Jag gjorde ett städförsök i dag jag ju men att städa är lika nedbrytande som att skriva todo-listor.
Och lika dumt egentligen... ju mer man städar desto mer ser man allt som finns kvar att göra.

Dagens Tarotkort:
Den hängde.
Jahaja, it figures. Egocentrism och inrotade vanor är boring, boring.
Indeed dags att rycka upp sig, va.

Va.

6 kommentarer:

Irene sa...

Härliga bilder.

manotanten sa...

=)

Becca & San Miguel - blivande dressyrhäst sa...

Hejhej!
Måste bara fråga eftersom jag är så nyfiken. Va där Schaman för ras och när är han född? :) Han är nämligen jättelik en häst jag hade ett tag.

manotanten sa...

född 2000 av arabmamma med appaloosapappan i hagen bredvid...

Becca och San Miguel - blivande dressyrhäst sa...

Sv: Hejhej! Då är det nog samma Schaman, skulle egentligen köpt honom från uppfödaren (tror jag det var) när han var 4 år. :) Men det blev inte av. Var lite nyfiken på vad som hänt, så googlade honom och hittade din blogg. :)
Tack så mycket! :D

manotanten sa...

spännande... då var du "spekulant" vid samma tid som när jag köpte honom från... jonna, vill jag minnas att hon hette... hon var inte uppfödare men hade vad jag förstod haft honom sedan han var 11 månader... jag o min dotter köpte honom i jan 2005 när han var nästan 5
då hade han varit på inridning hos westerntränare när han var 3 1/2 nånting då hon själv fick problem med att han kastade av henne när hon skulle rida in... sen hade han inte blivit så mkt riden pga olika orsaker är vad hon berättade men vad kul att du hade honom också där ett tag... kan du berätta när och vad ni gjorde? skulle vara jätteintressant ju...
mano är nu 11 år och boss i hagen, har världens integritet och är smidig som en katt, klok som en uggla och vild som en varg =)

 
web statistics