Segenam

Ey, lite power i den tanten!!!

Slow Bull's wife. Foto: Edward Curtis, 1908

Stora Skrovelhalsen är mitt indian-namn just nu. Jag som aldrig blir sjuk. I alla fall skryter jag ju alltid om det men nu är det kört för andra gången den här hösten.

Jodå, nackstelheten som Dansande Tanten (mitt namn förra helgen!!!) drog på sig är lite bättre nu men knäna ömmar fortfarande...

Hur galet mycket som helst att göra på jobbet och med diverse ideella uppdrag men Skjuter Upp Till Sista Minuten hann med och klarade av en hel del ändå... till sist.

Kvällarna i stallet har varit lugna hela veckan... inga rovdjur har siktats eller hörts under våra mörka skogsritter men i onsdags när jag hade kvällspasset alldeles ensam o allena efter styrelsemötet, alldeles sent o beckmörkt... Då fanns det en närvaro där...! Någon som följde Fega Fåntratten med blicken på väg till sommarhagen för att fodra utehästarna. Någon som viskade i gräset och tassade uppe på loftet.

Men hästarnas tuggande på natthö't är lugnande och rogivande... skulle kunna sitta på en höbal där i stallet, jag... hur länge som helst nästan och bara lyssna på det ljudet.

Annars är tillvaron som den brukar; upp o ner o till o från, ut o in o av o till, fram o tillbaks o utan o innan... ja, sådär som Hon Som Velar Mycket har det för det mesta...

Och visst finns det många vackra indian namn... indeed:

Wakanda: besitter magiska krafter, Sioux

Nuttah: mitt hjärta, Algonquin

Sinopa: räven, Blackfoot

Pauwau: häxan, Algonquin

Ominotago: vackra rösten, Cheyenne

Och riktiga klassikern Aquene som betyder fred... förstås.

Fler finns att läsa om här... skönt bra hästnamn vissa... t ex Tasunke tydligen Dakota stammens namn för just häst,

Favoriter är också Teetonka; pratar för mycket (Sioux) eller Yansin; förlägen/skamsen, (Navajo)... eller kanske Sinukkuhkau; den som krossar (Algonquin)...

Eller mitt namn för i morgon då... Segenam; Algonquin indianernas namn för den som är lat!!!