manotantens strategier

söndag 8 november 2009

Lyhörd


Första riktiga arbetspasset sen, jag vet inte när, för Schaman och mig i dag. Blivit mest skogen och grisarna ett tag nu men idag var banan nysladdad och fin.
a
Och han gjorde mig så glad, Mano!
a
Mjuk, följsam, lyhörd, arbetsvillig och "peppar-peppar-ta-i-eltråd-fräsch"... gungade han iväg o såg nöjd ut... i balans... utförde allt jag bad honom om med glädje.
a
Det var ju basic grejer och så men alla gångarter och fin, fin, fin var han!
a
Det enda som är lite jobbigt med det är att nu har jag den i kroppen, den där härliga ridkänslan och nu vill och förväntar jag mig (omedvetet) att det ska funka lika bra nästa gång... hela tiden.
a

3 kommentarer:

Irene sa...

Tänk att dan är räddad när man haft en sån ridtur!

Isabella sa...

Underbart! Det är väl positivt att förvänta sig något positivt nästa gång! Bättre att riskera att bli lite besviken än att gå omkring och vara neggo. :-)

manotanten sa...

ja dagen var räddad, härligt var det och det ÄR bättre att förvänta sig nåt positivt... jag är mest så van att vara lite cynisk och peppar ta i eltråd-skrockfull o allt det där... varje gång nånting fungerat riktigt bra... suck

 
web statistics