Men det kliar i fingrarna... addict på "to do-listor"... vill skriva... sjuk...
Listorna har blivit längre och tyngre nu.
Det är som med alla droger och beroenden, det blir värre o värre, man vill bara ha fler o större to do-kickar.
Det börjar ju med små, lätta listor, man skriver bara på helgerna... man tror man har koll, man kan sluta när man vill, det är ju bara enkla att göra-saker, sånt som alla gör...
Så kommer det en dag när även söndagen går åt till att skriva listor och snart nog listar man hela veckan...
Men vaf... det är ju lugnt... ingen märker det och man sköter sitt arbete ändå...
Listorna blir snabbt fler, det är det enda man tänker på...
Till helgen vill man ha tyngre to do's... jag menar man måste väl få unna sig nåt extra, eller hur.
Listorna nu måste injiceras direkt i blodet... det ligger gamla papper och pennor och anteckningsblock i hela lägenheten... fullsmetade med to do saker men inte en enda avbockad punkt längre... alla pengar går åt till mer o mer... man får sparken... och kranen, den lokala bokhandlaren, tröttnar på att man inte kan betala så man får köpa billiga bic-pennor på ÖoB och skriva på gamla kvitton... dålig skit, blir inga bra listor... familj o vänner har dragit för länge sen...
Och inte en enda avbockad punkt!
Nä, tvärt slut, nu blire kalla kalkonen... abstinensen är svår; oro, irritation, rastlöshet, förstoppning, ilska, trötthet, sömnbesvär och en känsla av att inte ha koll... nej, ingen som helst kontroll över vad som måste göras...
Men symptomen är förstås uteslutande av psykologisk karaktär och övergående, sägs det, så jag håller ut... än...
Men en liiiten lista kan jag väl få skriva till nästa helg... lite fest... bara en enda... bara tre punkter, snälla...
En Where I'm from dikt är som en lista över minnen... jag har skrivit en sån...
men det räknas inte...
aW.jpg)
5 kommentarer:
OJ ojoj, allvarliga grejer detta, kärlek till så farliga grejer är stark och förödande. Du står inför ett vägskäl det hör jag det. Lycka till med förändringsarbetet - där i ligger dialektiken - att tvingas inse att man måste förändras, att inte längre vara "en sån" att vara tvungen att lämna listmänniskan bakom sig och bli en annan mer svensson aktig typ...ajaja svåra grejer, men andra har vandrat denna väg före dig, det är möjligt, det har hänt att människor blivit av med listlust och hittat andra lyckor, kanske aldrig samma starka känsla igen, men mera äkta framöver. Lycka till!
(hur går det med tooobaaaken?)
men jag läser gärna dina listor...
blipp; en gång listoman... alltid listoman
man får bli nykter listmissbrukare... kanske gå på mötem
nä några återfall tänker jag faktiskt tillåta mig... men icke än...
(o tobaken pratar vi lite tyst om ett tag va... men det är på gång)
irene; tack, det var snällt sagt
Har varit där, vet hur jobbigt beroende är. Damma! Med Tops i alla hörn och kanter på stolar och annat. Super rent blir det. Har jobbat på det i över 25 år!
För att inte tala om ordning i garderoberna. Hade röngen blick, en handduk kunde vara fel vikt ;( Hann inte ens skriva listor. Det satt som präntat upptill någonstans? Hann till och med dammsuga kl 05.15 innan det bar iväg till jobbet. Allt skulle glänsa när man kom hem.
Så mycket lidande under åren som gått. Att inte hinna, att inte kunna,att inte våga släppa greppet helt.
Kan få något litet återfall ibland och då går det undan, som en tyfon drar jag fram, men nuförtiden hamnar inte allt på rätt plats längre? Har nu börjat göra listor men förstår nu att det är ett annat beroende, fast oftast så hittar jag dom inte.
Så kommer det att bli med åren. Kanske en tröst? För då minns man inte vad som var så viktigt. Peder gav mig en tavla en gång."Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete" Han minns säker "helvetet" och kan berätta och ge råd ;) Så kontentat av det hela är att listor är ett substitut för något annat. Men i ditt fall vad? Något att tänka på;) Kram Tänker på dig ;)
tack sfinx
o nä jag hittar inte heller mina listor och nu har jag ju slutat iaf eftersom listorna var så mkt mer ambitiösa än vad jag hann med eller ens ville göra i verkligheten
o då är det ju bara nedbrytande med en massa to-do's men inget som blev överstruket
kontrollbehov är svårt att bli kvitt från... man faller så lätt dit igen... när som helst men jag har kommit en bra bit på väg jag med... ibland lite väl...
tänkte jag skulle stilla mitt behov lite förresten med att börja skriva listor över allt jag faktiskt gjort i stället
mkt mer upplyftande med såna, tror jag iaf
Skicka en kommentar