manotantens strategier

torsdag 30 april 2009

Schaman 9 år

Han är född 29 april, Mano, och på sin födelsedag brukar han få knäckebrödstårta med betfor-fyllning o äpplen o morötter...


Den blev inte så "konstfärdig" i år men 9 åringen slukade den utan att klaga det minsta på utformningen...


Katten ville också ha tårta...

Lite betesinvänjning sen och bus på banan i skymningen...







Det är kallare igen nu efter några väldigt fina, nästan ljumma vårkvällar.

Hästarna går i a f äntligen ute dygnet runt sen kanske 1 vecka tillbaka och även om det bara är "tråkiga" vinterhagen än så länge så det känns det mer naturligt än att stänga in dem i en låda...

Jag brukar kunna få lite ångest över det ju... Det där med stäppens vilda kungar o allt... och fast jag vet att det verkar som om de gärna står inne också så tar det emot... nånstans att vara så "ego" att man håller ett djur som sin "slav"; stänger in, "mutar" med felaktig kost, förmänskligar och "begär" saker av som strider mot nästan alla dess instinkter, naturliga beteenden och levnadsförhållanden...

Vi intalar oss att hästarna tycker om att bli ridna, äta alldeles för "fet" mat och stå inne i en liten låda... ja, bli förmänskligade... men innerst inne vet vi väl att vårt levnadssätt inte ens passar människor nu för tiden... för lite rörelse, för mycket (eller lite) av en felaktig kost, för komplexa stimulanser o in-puts för vår fortfarande ganska simpla hjärna och alldeles för lite sömn egentligen...

När jag tänker på det här får jag... inte ångest kanske, man får gilla läget, liksom... men lite dåligt samvete och en ganska stor skamkänsla över att vara människa... faktiskt... och det fortsätter ju med isbjörnarna o växthuseffekten o pandorna o ...

Vilka felaktiga prioriteringar, vilka dåliga val!!!

Ameh herrreguuud... hur galet ångestframkallande ÄR inte det???

Att inse att man ÄR en sån... som anser sig vara "skapelsens krona", som anser sig ha ett val en fri vilja, som anser sig ha rätten att bestämma över andra varelser... bla bla bla

Nä, ju mer man tänker på det, desto mer måste man, om man har nåt i skallen skämmas över att man är människa... åtminstone vi i "nord-väst"samhällen som BORDE kunna göra andra VAL!!!

Men sen äter man nåt onyttigt o gott och dricker statoil-kaffe o röker en cig o tar den med fossilt bränsle fulltankade och ack så bekväma bilen till stallet... Och där kommer egna "slavhästen" i galopp mot en o gnäggar så där förväntansfullt o hjärtevärmande för att lura oss att ta fram den där maten o man går på det helhjärtat o samvetet är dövat o magen är mätt o hästen ser så glad ut när vi rider ut o vårfåglarna tvittrar (med långt mer än 140 tecken) ännu några år o vi svär lite över de där jobbbiga insekterna o klagar på nåt trivialt och vildheten och instinkterna och NATUREN trycks in i nåt hörn och sen åker vi hem och ser på tv eller sitter några timmar framför datorn och suckar lite över att det är så tråkiga program eller att spelet "laggar" eller bla bla bla...

Och isbjörnarna och pandorna och alla stäppens vilda kungar arkiveras i hjärnans källare under fliken oviktigt...och det är inte så ofta... alldeles för sällan... som jag tänker på detta skamliga och egentligen tänkte jag bara skriva ett kort inlägg om att Mano hade blivit 9 år och lägga in ett par bilder men nu blev jag "carried away" igen... sorry, sorry again!


3 kommentarer:

Irene sa...

Våra tama hästraser (de flesta iaf) är ju förädlade o hade nog inte klarat sig speciellt länge på en stäpp. Livet där är inte alltid så behagligt heller o meddellivslängden är ju inte så hög. Men visst är det naturligt liv för vildhästen.
Om vi kan göra vårt bästa för att tillgodose våra hästars behov tror jag inte de vill byta med vildhästen!

Irene sa...

Fin tårta, klappa Schaman från mig!

Unknown sa...

Nä, jag vet, våra hästar är ju också vana med "statoilkaffe" och serverad mat och varmvatten och hovslagare och massörer och täcken och alla hästmotsvarigheterna till våra bekvämligheter...

Våra redan bortskämda hästar skulle nog inte vilja byta med vildhästarna... lika lite som vi skulle vilja byta med ett liv i en sydostasiatisk by, kanske...

Men när man tänker på att HELA den byn tär MINDRE på naturens resurser än vad en enda av oss västmänniskor gör... det är då jag börjar fundera lite och skämmas lite...

Men som sagt... oftast gillar jag ju läget o är väldigt nöjd med det bekväma och prioriterade liv jag, egoistiska, människa har skapat...

Det var ju som sagt inte meningen att förfäras nåt alls idag men så kom jag igång lite igen då... jag har för mycket tid över verkar det som fast det inte känns så alls just nu...

Jag har ju inte deklarerat ens ännu!!!

 
web statistics