manotantens strategier

fredag 20 mars 2009

Schamanens öga


... det låter som en romantitel nästan... lite "psyk o fnyk" sådär men det är ju det... lite psykfnykigt det här med våra hästar som håller oss (mig) fast i nuet, laddar mig med energi och lägger naturen framför mina fötter... för mig att beträda om jag har förtjänat det...


Kan inte säga det nog ofta:
han är vad han heter, Schaman



Men idag var han lite tjurig och avig... 
även hästar kan ha en "bad-hair-day"...

4 kommentarer:

Irene sa...

Hästögon är så vackra. man kan aldrig sluta titta på dem. Så fin.

Rosa Grep sa...

Det är jobbigt att fälla päls!

Och ja, det låter faktiskt som en titel, då får låta Mano skriva en biografi.

Blipp sa...

sÅ snygg schaman, jag tycker att hästar är sexiga! Som tur är får dom aldrig veta det. Att rida omkring lite planlöst o vissla o glo sig omkring det är väl underbart....kanske blir det ngt sådan för mig oxå ihelgen.

Anonym sa...

Hästögon kan man drunkna i...
Ja alla dagar är bad-hair-day när pälsen kliar och huden är öm...
Att rida omkring planlöst ÄR verkligen något av det bästa som finns. Det är där och nästan bara där, på hästryggen, som jag klarar av att befinna mig i NUET och inte nånstans ältande gårdagen eller oroandes över morgondagen. Nej i hästars närhet ÄR man, tvingas varsamt in i ÖGONBLICKET av dessa själfulla djur som jag inte kan sluta att HYLLA verkar det som... det kommer mer av den varan... det är jag säker på.

 
web statistics