I går kväll var det inga främmande väsen varken i hagarna eller i skogen...
Lugnt och spökfritt men aningens påfruset o lite halt var det när vi red ut en sväng i mörkret under den alldeles, alldeles fantastiskt, underbara stjärnhimmeln!
Bonzaij och Mano var hur vårpigga som helst och ville nog mest bara busa men höll sig i skinnet och var gentlemän hela vägen. Ja, t o m när vi travade över ängen på hemvägen... skönt det, tyckte åtminstone de två tanterna som ogärna skenar över is o stock o sten i bara pannlampans sken...nä det går bort just nu faktiskt...
manotantens strategier
onsdag 18 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Man får verkligen naturupplevelser från hästryggen!
Det låter underbart att rida omkring i mörkret, jag har ridit i "hela" mitt liv o har haft egen häst o så, men det var förra vintern som jag red i kolmörker första gången, stängde av pannlamporna och total galloperade genom skogen men lyckliga hästar som ju ser så bra i mörkret. Maken som är ny på hästryggen älskade detta (han begrep nog inte riskerna) härligt härligt men farligt farligt.
Ja de lägger naturen framför våra fötter, hästarna.
Modig make du har, Blipp!! Härligt!
Skicka en kommentar